1369152_87957483

NFERs analys av ”Youth Cohort Study data2 har kategoriserat NEETs i tre olika grupper utifrån deras attityder till utbildning och framtida anställning och sannolikheten att de återigen blir engagerade. Grupperna karaktiseras som:

‘Öppen för lärande’ (41 %): Typiskt för dessa ungdomar är att de har gjort dåliga val gällande utveckling, hoppat av studier men är fortfarande villiga att göra något åt det. Många har uppnått gymnasienivå gällande kvalifikationer. De är ofta mer positiva om sina utbildningserfarenheter och optimistiska om framtidsutsikterna gällande arbete jämfört med de andra NEET-grupperna.

‘Obeslutsam’ (22 %): Dessa ungdomar kan inte bestämma vad de vill göra eller kan de inte göra det de vill i det området där de bor. Denna grupp visar vanligtvis negativa attityder till skolan, vad som erbjuds och de saknar ofta de kvalifikationer som krävs för att få tillgång till lämpliga möjligheter. Cirka 60 % av denna grupp i denna studie var fortfarande kvar i samma situation efter ett år, jämfört med ungefär 30 % som återigen börjat studera eller praktisera. Man kan dock förvänta sig att många kommer att hitta sin väg in i arbetslivet.

Oförändrat’ (38 %): Dessa ungdomar kan anses ha de klassiska egenskaper som NEET-ungdomar har, inklusive att de kommer från missgynnade bakgrunder, ingen jobbhistorik, låg utbildningsnivå och mycket negativa erfarenheter av skolan, bland annat i många fall dokumenterad skolkning. Cirka 60 % var fortfarande kvar i samma situation efter ett år, även om några hade fått lite arbetslivserfarenhet. Denna NFER-studie visar att högst 60 % av de som är klassificerade som NEETs sannolikt förblir i denna kategori under en längre tid.

Studien visar att NEETs är långt ifrån en homogen grupp. De flesta av ungdomarna uppgav att de var villiga att engagera sig i någon form av utbildning eller praktik (inklusive många från kategorin ’Oförändrat’) även om den aktivitet de eftersträvade ofta inte var tillgänglig för dem.

Förmodligen en av de viktigaste politiska utmaningarna är att bestämma vad som ska göras före 16 års ålder för att minska risken för ungdomarna att bli besvikna på utbildningssystemet i första hand.

 

2 Spielhofer, T., Benton, T., Evans, K., Featherstone, G., Golden, S., Nelson, J. and Smith, P. (2009). Increasing participation: understanding young people who do not participate in education or training at 16 or 17. NFER

Taget från “Tackling the NEET’s problem” Publicerad av LSN 2009

www.lsnlearning.org.uknext