Forskning i skolor i städer runt London har försökt att identifiera likheter mellan olika verksamheter i praktiken och effektivt tillhandahållande av resurser för ungdomar. Totalt nio nyckelelement kännetecknar effektivt tillhandahållande, alla behöver inte vara med vid varje fall.

Han2

De fyra mest kritiska delarna anses vara:

Partnerskap: detta ses som grundläggande, för att garantera ett brett effektivt tillhandahållande av resurser där man hjälper enskilda leverantörer att förbättras och samtidigt förbättrar uppdragsvillkoren. Det är också viktigt att rätt personer är involverade med en lämplig balans mellan personer på en strategisk och operativ nivå. Arbetsgivare och företrädare för ungdomar fungerar ofta som viktiga partners. Att bara ha ett partnerskap räcker inte; dess verksamhet måste utvärderas ordentligt så att man kan fortsätta att utveckla en strategi.

Effektiv ledning och organisation: bästa praxis uppstår när hela organisationens ledningsstruktur är engagerade i NEETs-utvecklingen. Så detta måste planeras och ses som en integrerad del av läroplanen. Det största hotet mot detta beror oftast på bristfällig finansiering. Högskolorna letade efter olika stiftelser för att ge en säkrare och kontinuerlig finansiering till NEETs, men i många fall behövde de leta efter fler källor för att komplettera resurserna. Kontinuerlig utveckling av arbetskraften för att stödja genomförandet av NEETs utgör också en viktig del av effektiv förvaltning.

Personligt lärande: det bästa tillhandahållandet är den som är flexibel och lyhörd för individuella behov, ofta med ett icke-formellt lärande som första instans. Detta återspeglas i utformningen av lämpliga metoder som bör visa de viktigaste elementen; grupputveckling och engagemang.

Framsteg: kurser måste ha tydliga mål som är meningsfulla för deltagarna. Bäst är kurser där både personliga och sociala färdigheter involveras. Framsteg kan bäst ses i partnerskapskontexter istället för den individuella institutionen. Snabb uppföljning av de som hoppar av kan vara avgörande för att åter få dem engagerade och tillbaka ”på rätt spår”.

De återstående fem elementen som identifierats genom studien är: uppsökande, marknadsföring och rekrytering; bedömning och återblick; elevstöd; framgångsfirande; och övervakning och utvärdering.

‘Från vår erfarenhet’ – deltagarnas bidrag

Följande observationer gjordes av konferensdeltagarna. De presenteras inte i en speciell ordning men är viktiga observationer för de som arbetar med att minska antalet ungdomar som klassificeras som NEET.

 

NEETs: vilka är de? Hur når vi dem?

  • Vissa ungdomar har negativa inställningar som går tillbaka ända till grundskoletiden.
  • En del av dem som klassificeras som NEETs arbetar på den svarta marknaden, ofta på gränsen till laglighet.
  • Fristående ungdomsarbetare arbetar ofta med grupper av unga män. En annan typ av strategi krävs för att få kontakt med yngre kvinnor som mindre sannolikt hittas ute på gatorna.
  • Muntliga kontakter är bevisat den bästa formen av rekrytering till NEET-program.

Skola och läroplan

  • Auktoritetsstrukturen i skolor tenderar att avskräcka de personer som funderar på att hoppa av. Ofta placeras ungdomarna i separata grupper som i visa fall förstärker känslan av utanförskap.
  • Institutioner skapar ofta onödiga hinder genom att vara för oflexibla när det finns utrymme att vara mer kreativ, när det gäller att uppmuntra unga människor att återuppta kontakten med skolan eller att gå vidare.
  • Yrkesutbildning ger möjlighet till ett mer aktivt engagemang mellan studenter och lärare.
  • Det finns ofta förutfattade meningar om att oengagerade ungdomar behöver en mer yrkesinriktad och praktiskt läroplan för att inte riskera hoppa av skolan. Men bevis visar att en sådan läroplan inte nödvändigtvis gör det lättare in på arbetsmarknaden.
  • Större möjligheter att skräddarsy åtgärdsplaner lokalt kan bidra till att behoven uppfylls. Men detta fungerar inte ihop med kravet att ha en stark centraliserad läroplan och kvalifikationsramverk.
  • Stödsystem inom skolor för ungdomar i riskzonen för avhopp måste vara genomtänka. Den traditionella modellen där en lärare eller handledare ger kontinuitet och stabilitet är inte lika vanlig idag.
  • På samma sätt kan alltför stor vikt vid yrkesutbildningar minska ungdomars möjlighet till att pröva mer traditionella ämnen som många kan ha nytta av.
  • ”Prova på”-kurser har visat sig vara framgångsrika.
  • Det tillhandahållande som fungerar bäst är det som innefattar korta, skarpa och fantasifulla program som bygger på ungdomars intressen.

Socio-ekonomiska frågor

  • Effekterna av lågkonjunkturen kan innebära att vi för nuvarande försöker engagera ungdomar i ett system som har lite värde på den aktuella arbetsmarknaden.
  • Högskolor kan behöva tillhandahålla stödarrangemang (t.ex. transport, frukostkluddar) för att uppmuntra deltagande, men det är svårt att få finansiering för detta.
  • Kunskap om tillgång till finansiering varierar kraftigt.
  • Familjer vill ofta att ungdomarna ska arbeta istället för att delta i utbildning.
  • Ungdomar uppfattar en tydlig skillnad mellan arbetsgivarbaserade tillhandahållande och programbaserade tillhandahållande på grund av den lön som utdelas vid det första.
  • Införande av ett ”pass” till förmån för de behövande, i åldern 16 till 18 (exempelvis fria måltider, fria transporter) skulle kunna stödja ungdomarna.next