Teampyramid

Abraham Maslow (1954), en humanistisk psykolog, utvecklade en behovshierarki då han trodde att människan alltid strävar efter en högre nivå. Dessa nivåer representeras ofta som en pyramid där de större och lägre nivåerna står för de mindre behoven som motsvarar de instinkter djur har. Den övre spetsen representerar behovet av självförverkligande där man förverkligar sin inre potential.

Inom rätt miljö utvecklas människor men för att nå en högre nivå måste de lägre uppfyllas först. Mia Kellmer Pringle (1974) har föreslagit fyra olika utvecklingsbehov som måste utvecklas från födseln. Dessa är:

1. Behovet av kärlek och trygghet

Detta är förmodligen det viktigaste behovet då det ligger till grund för alla senare relationer. Det beror på utvecklingen av personligheten – förmågan att bry sig om och svara på tillgivenhet. En kontinuerlig, pålitlig, kärleksfull relation först inom familjen och sedan med fler och fler utomstående tillgodoser detta behov. Det ger individen en känsla av att den är betydelsefull och en sammanhållen personlig identitet.

2. Behovet av nya erfarenheter

Nya erfarenheter är en förutsättning för mental tillväxt. I början av livet sker det till stor del genom lek och språk när barnet utforskar världen och lär sig hantera det. I tonåren är en annan form av lek viktig, där personen experimenterar fram sin roll som flickvän/pojkvän/arbetare/ledare. Språk fortsätter att vara en viktig faktor i den intellektuella faktorn då det hjälper personen att lära, tänka och skapa relationer.

3. Behovet av beröm och erkännande

Att växa upp kräver ett väldigt stort lärande både emotionellt, socialt och intellektuellt. Således är dessa starka incitament nödvändiga för individen att klara av svårigheter och konflikter han eller hon kommer stöta på.

4. Behovet av ansvar

Detta behov tillgodoses genom att låta barnet bli oberoende. Dels genom att lära sig ta hand om sig själv gällande daglig vård där ansvaret gradvis ökar till andra områden tills han eller hon har friheten och förmågan att fatta egna beslut om sitt liv och på så viss kunna ta ansvar för andra också.

Anpassad från Mia Kellmer Pringle, The Needs of Children, Hutchinson, 1980

Maslow har inrättat en hierarki med fem nivåer på grundläggande behov. Bortom dessa finns det ännu högre nivåer. Dessa inkluderar behov som förståelse, estetisk uppskattning och rent andliga behov. I nivåerna av de fem grundläggande behoven känner inte personen av de högre nivåerna förrän denna har blivit nöjd på sin nuvarande nivå. Maslows grundläggande behov är som följer:

Fysiska behov

Dessa gäller de biologiska behoven. De består av människans behov av syre, mat, vatten och en konstant kroppstemperatur. De är de starkaste behoven hos en människa. Om en människa berövades alla sina behov är det de fysiska behoven som personen främst skulle vilja tillfredsställa.

Säkerhetsbehov

När alla fysiska behov är tillfredställda och de inte längre styr våra tankar och beteenden känner människan ett behov av vara säker. Vuxna är väldigt lite medvetna om sina säkerhetsbehov förutom i nödsituationer eller när det blir oordning i den sociala strukturen (t.ex. upplopp). Barn visar dock ofta tecken på osäkerhet och behovet att vara säker.

Behov av kärlek, tillgivenhet och tillhörighet

När behoven av fysiska och säkerhetsmässiga välbefinnande är tillfredsställda försöker människan uppfylla sina behov av kärlek, tillgivenhet och tillhörighet. Maslow hävdar att människor försöker övervinna sina känslor av ensamhet och utanförskap. Det handlar både om att ge och ta emot kärlek, tillgivenhet och känslan av tillhörighet.

Behov av förtroende

När de tre ovanstående behoven är uppfyllda blir behovet av självförtroende dominerande. Det handlar både om självkänsla men också den bekräftelse man får från andra. Människan har ett starkt behov av att dels respektera sig själv men också bli respekterad av andra. När dessa behov inte är tillfredsställda känner sig personen underlägsen, svag, hjälplös och värdelös.

Behov av självförverkligande

När alla föregående behov är uppfyllda finns det bara kvar ett grundläggande behov. Detta är behovet av självförverkligande. Maslow beskriver det som människors behov av att vara och göra det personen ”var menad att göra”. ”En musiker måste göra musik, en konstnär måste måla och en poet måste skriva”. Dessa behov visar sig i form av orolighet. Personen känner att den saknar något. Om en person är hungrig, osäker, oälskad och saknar självkänsla är det lätt att veta vad personen är orolig över. Men om de behoven är uppfyllda är det inte alltid lätt att veta vad personen känner sig orolig över.

Den hierarkiska teorin visas ofta som en pyramid där de större, lägre nivåerna representerar de första behoven och de övre de senare behoven. Maslow menar att den enda andledningen till att människor inte kan nå det översta behovet är att det finns något hinder på grund av samhället. Han konstaterar att utbildning är ett av dessa hinder. Han rekommenderar hur utbildning kan öka personens chans för självförverkligande. Maslow hävdar att en lärare ska svara på den potentialen en individ har så personen kan växa upp dit. Följande tio punkter bör handledare tänka på:

  • Vi bör lära människor att vara autentiska, att vara medveten om sitt inre jag och höra sitt inres röster.
  • Vi bör lära människor att övervinna sin kulturella begränsningar och bli världsmedborgare.
  • Vi bör hjälpa människor att upptäcka sin kallelse i livet, sitt öde. Speciellt fokuserat på att hitta rätt karriär och rätt partner.
  • Vi bör lära människor att livet är dyrbart, att det finns glädje att uppleva, och att om människor är öppna för det goda och glada i alla möjliga situationer, blir livet mer värt att leva.
  • Vi måste acceptera en person som han eller hon är. Genom kunskap om färdigheter och begränsningar får vi reda på vad som man ska bygga vidare på och vilka potentialer som finns.
  • Vi måste se till att personens grundläggande behov är uppfyllda. Detta inkluderar säkerhet, samhörighet och självkänsla.
  • Vi bör friska upp personens medvetenhet genom att lära personen att uppskatta det vackra i att leva.
  • Vi bör lära människor att kontroll är bra och fullständig uppgivenhet är dåligt. Det krävs kontroll för att förbättra livskvalitén i alla områden.
  • Vi bör lära människor att övervinna obetydliga problem och brottas med de allvarligare problemen. Dessa inkluderar problem som orättvisor, smärta, lidande och död.
  • Vi måste lära människor att vara bra väljare. De måste göra bra val.

Behovshierarki

next